Råd till dig som är utsatt för våld i nära relation

Tro inte på honom när han säger att han ska sluta slå. Skapa en plan för hur du ska ta dig ifrån om du blir misshandlad igen. Ta reda på så mycket du kan innan det händer igen. Var kan du vända dig på dagtid? Under kvällar och helger? Finns det någon du kan ringa för att få hjälp, någon vän eller en professionell?

Våga berätta, våga be om hjälp!

Var uppmärksam på signaler från och beteende hos din partner. Vad finns det för kvinnosyn. Hur pratar han om och till kvinnor. Finns svartsjuka. Blir hen arg när du pratar med andra människor, framförallt de med motsatt kön. Finns ett kontrollbehov. Får du göra vad du vill utan att hela tiden rapportera eller få godkännande. Får du ofta skjuts överallt. Kontaktar hen dig för att veta var du är och vem du är med. Pratar hen nedlåtande om dina kamrater, kollegor och/eller släkt. Ska hen ha tillgång till ditt inlogg på sociala medier, din Kivra eller ditt bankkonto. Hur hen är mot djur.

Kom ihåg! En man som utövar våld är inte alltid elak, han växlar ofta mellan att vara ångerfull och visa kärlek.

Om du blir misshandlad fysiskt eller psykiskt eller utsatt för sexuellt våld skriv dagbok. Skriv ned varje gång det händer, vad som hänt och hur du upplevde det. Det är lätt att glömma vad som händer, speciellt om det sker ofta. Skriver du ned så blir det lättare att komma ihåg och kunna berätta vad som hänt vid till exempel en polisanmälan.

Våga berätta vad som hänt! DET ÄR ALDRIG DITT FEL ATT DU ÄR UTSATT AV DIN PARTNER.

Prata med någon som du litar på, en kompis, anhörig eller kanske en arbetskamrat. Känns det enklare att prata med någon du inte känner kan du vända dig till oss på Malva.

Dokumentera eventuella skador genom att skriva ned och fotografera synliga skador. Kontakta sjukvården och be läkare dokumentera dina skador som bevis. Spara alla sms, all mailkontakt och alla röstmeddelanden. Försök spela in telefonsamtal eller samtal i hemmet.

Ta hjälp av en kamrat eller till exempel en kvinnojour att göra en polisanmälan.

Tro inte att det inte ska hända igen!

Reaktioner hos våldsutsatt

Våldsutsatta reagerar på sin situation och det våld och hot de lever med på olika sätt och kan reagera olika på likartade händelser. Somliga reagerar omedelbart. För andra kan reaktionen dröja, till och med flera år. Skuld och skam gör att reaktioner kan (försöka) döljas under lång tid.

Fysiska reaktioner kan vara magproblem, problem med mat och sömn eller ändrade sömn- och matvanor, att svettas eller frysa mer än andra, ökad puls och hjärtklappning, bröstsmärtor, yrsel, huvud- nack- eller ryggsmärtor, utmattning.

Känslomässiga reaktioner innefattar sorg, skuld och skam, oro och ångest, ilska/raseri, mardrömmar, svårigheter att hantera känslor, humör som snabbt varierar, kontrollförlust, rädsla för fortsatt våld, vanmakt, hjälplöshet, hopplöshet och förtvivlan.

Relationsmässiga reaktioner handlar om tillitsproblem till sig själv och andra, avståndstagande till familj och vänner, isolering, förändring i viljan att prata om sig själv, känsla av ensamhet.

Intellektuella reaktioner som svårigheter med minne, förvirring, störd tidsuppfattning, koncentrationssvårigheter, svårt att ta beslut, självmordstankar, minnesblixtar, oförklarliga reaktioner.

Beteendemässiga reaktioner kan visas genom ökat intag av alkohol eller självmedicinering med droger, ökad medicinanvändning, återkommande besök på vårdcentral, otålighet, starka reaktioner på små förändringar, klamra sig fast vid människor, en oförmåga att utföra saker man tidigare kunnat göra obehindrat.

Lämna hemmet

Om du behöver fly och har möjlighet att planera detta gör det tillsammans med oss på Malva, socialtjänsten, familj och vänner för att få optimalt stöd. Kom ihåg att även planera för barnens säkerhet.

Har du tid att planera att fly packa en väska med exempelvis de id-kort du, och barnen, har. Se till att få med ekonomiska handlingar och ta ut kontanter på hemorten. Packa ned eventuella värdehandlingar och värdesaker. Lägg ned det mest nödvändiga till dig, och barnen, kläder, gosedjur, nappar, blöjor, medicin, glasögon/linser, foton, hjälpmedel, hygienartiklar.

Slå av alla platstjänster på dina, och barnens, telefon och surfplattor! Gör inga uppdateringar om din (planerade) flykt på sociala medier.

Om du inte kan planera din flykt, låt inte det hindra dig till att ta beslut att fly. Både vi på Malva och socialtjänsten kan hjälpa dig med att få det mest nödvändiga till dig och barnen.

Skyddade personuppgifter

Du som är utsatt för relationsvåld och hot kan ansöka om skyddade personuppgifter. Ditt namn och adress blir då skyddade.

Det finns tre typer av skyddade personuppgifter:

• Sekretessmarkering (fungerar som en varningssignal för myndigheter) - Sekretessmarkering är den lägre graden av skyddade personuppgifter. En åtgärd som gör det svårare för andra att ta del av dina personuppgifter i folkbokföringsregistret. Sekretessmarkeringen omfattar alla dina personuppgifter.

  Sekretessmarkering fungerar som en varningssignal för myndigheter om att en prövning ska göras innan uppgifterna om dig lämnas ut. Det är alltså ingen absolut sekretess. Skatteverket kan registrera en sekretessmarkering om det finns risk för att du utsätts för brott eller allvarliga trakasserier som våld i nära relation.

• Skyddad folkbokföring (som har ersatt kvarskrivning) - Skyddad folkbokföring är ett starkare skydd än sekretessmarkering. När du har skyddad folkbokföring får du vara folkbokförd i hemkommunen även om du inte bor kvar där. Du kan även vara folkbokförd i en kommun du inte har koppling till. Dina gamla adressuppgifter tas bort och den nya adressen registreras inte i folkbokföringen och sprids inte till myndigheter utanför en speciell grupp på Skatteverket. En adress till Skatteverket registreras dit du får din post.

  Information om att du har skyddad folkbokföring skickas till myndigheter och annan samhällsservice som du har kontakt med, till exempel sjukvården, Försäkringskassan och kommunen. Det betyder att dessa instanser kan se att du har skyddad folkbokföring men inte var du bor.

  Du kan få skyddad folkbokföring om det finns stor risk att du blir utsatt för brott, förföljelser eller allvarliga trakasserier.

  Även om Skatteverket bedömer att det finns en risk för dig måste en skyddad folkbokföring bedömas få en faktisk effekt. Det innebär att du normalt måste flytta för att kunna få skyddad folkbokföring. Du måste också vara försiktig med att lämna ut dina personuppgifter. Sprider du själv information om din adress eller var du befinner dig kan Skatteverket ändra beslut om skyddad folkbokföring. Du kan inte få skyddad folkbokföring om du bor kvar på din gamla adress, eller om du har fortsatt kontakt med den som hotar eller utsätter dig för våld eller om du sprider information om dig själv till andra, genom exempelvis sociala medier.

• fingerade personuppgifter (som innebär att du får nytt namn och personnummer).

Sekretessmarkering och skyddad folkbokföring ansöker du om hos Skatteverket. Fingerade personuppgifter ansöker du om hos Polisen. Vi på Malva kan hjälpa dig med ansökan.

Här hittar du filmer om vad skyddad folkbokföring och sekretessmarkering innebär, hur du ansöker och vad du som lever med skyddade personuppgifter behöver tänka på. Gå vidare till skatteverket här

Att leva med skyddade personuppgifter innebär att din vardag ibland påverkas. Du behöver alltid tänka på vad du delar för information på sociala medier, hur kontakten med våldsutövaren ser ut och hur du pratar med andra personer om din situation. Du kan använda bank-ID när du har skyddade personuppgifter men alla tjänster går inte att genomföra trots att du har bank-ID. Det går inte att handla på internet och din post tar extra tid att komma fram. Skyddade personuppgifter är ett bra skydd men påverkar vardagen.